torsdag 5 februari 2009

Sju sanningar

Jag har blivit utmanad - jag ska berätta sju sanningar om mig själv och sen ge utmaningen vidare till sju personer.
Jag berättar sju sanningar men sen får den som orkar och har lust, anta utmaningen.

Då ska vi se. Har jag någon hemlig sanning om mig själv? Funderar.

- Jag drömmer ofta om en vän jag hade för 15 år sedan, och förlorade p g a vad vet jag inte än idag. Men jag drömmer om henne och när jag vaknar så är jag lessen. Jag saknar henne och den vänskapen vi hade.

- Jag skulle gladeligen byta ut det mesta här i världen mot ett kasse med böcker. (ja, inte mina barn förstås) Jag kan inte tänka mig ett liv utan bibliotek och böcker. Jag är beroende.

- Jag är helt såld på mineralvatten och JA...jag VET att man inte ska köpa vatten på flaska. Men, jag gör det ändå i bland (hmmm ofta ibland) och då får jag så dåligt samvete.

- Jag sover bedrövligt dåligt. Och då pratar vi om dåligt. Min hjärna tycker tydligen att varför ska man sova, när det finns så mycket intressant att fundera på, just på natten. Konstigt.

- Jag gjorde klart en sak - 1 st - i syslöjden på högstadiet. En styck på tre år. Jag var ingen stjärna, eller så var det min sylärare (Helen...du vet vem, haha) som inte var en stjärna på att lära ut. Men, det har ju gått bra ändå. Här sys det så det ryker. Jag tror till och med fröken B skulle bli impad.

- Jag är fruktansvärt vimsig. Förresten, vimsig är bara förnamnet.

- Jag har en dröm om att åka iväg som volontär/hjälparbetare. Nånstans där det behövs.
(Drömmar ska man aldrig ge upp va? Oavsett hur gammal man är?)

Nixpix, jag tror det är dags att försöka sova en stund:)

Imorron vill jag läsa om lite hemlisar/drömmar som ni har:

/
Gunilla

5 kommentarer:

Helen sa...

jag älskar dig
puss lillasyster

triscrap - [a] life of film sa...

Det är märkligt det där med syslöjden :) Om man skulle frågat min syfröken om hon trodde att jag skulle göra något av det jag gör i dag, skulle hon vrålat av hånskratt (hon var bra på det den damen) och sagt att Tris kan ju knappt trä en nål. :) Kanske är det just därför det är roligt nu när ingen tvingar en?

mia.t sa...

Ha, ha, så mycket snyggt som du syr idag så är jag säker på att lärarinnan blivit mycket impad...!
Så tråkigt när vänskap går förlorad och ärret finns kvar...kan du inte försöka återuppta kontakten? Hon kanske känner likadant...
Tack för att du antog utmaningen.
Kram Mia

Eva sa...

Det här såg jag inte förrän nu... har ju slarvat med bloggandet, men kanske jag skulle våga mig på att anta utmaningen... frågan är vad jag skulle välja ut bara... när man sitter och ska komma på sånt där kommer man i regel inte på något alls...

Jag har/hade också en sån där vän, vet inte heller varför, och drömmer ofta och blir ledsen...

Ett tips, köp en sodastreamer, det gjorde vi, som också älskar mineralvatten, då kan du pysa ditt eget vatten och vill du ha smak går det ju också pytsa i.

Samma för mig med syslöjden förresten, var urdålig, men har sytt hur mycket som helst sen dess. Varför har de syslöjd, jag vet ingen som lärt sig något där!

Eva sa...

Just ja, och apropå volontär, har du läst den där boken av Helen Fielding, tror den heter Samvetets röst? Det är hon som skrivit om Bridget Jones, men den här är väldigt annorlunda, om en som jobbar som volontär i svältens Afrika, väldigt gripande tyckte jag den var.