fredag 17 juli 2009

Tårarna rinner...

från mina rödflammiga ögon och jag är rosig om mina kinder. Hjärtat slår o svetten rinner så fort jag går upp för trappan till övervåningen. (ja, nu beror det inte på att min make befinner sig på andra våningen Han är i Hälsingland just nu. Tror jag. Ockelbo, det ligger väl i Hälsingland, eller?? Ja, ja, han är inte hemma iallafall och kommer inte förrän efter helgen)

Jag har ont i halsen. Jag menar ont. Det känns som om jag svalt åtta glasbitar som fastnat på vänster sida. Andra omgången på två veckor. Febrig. Ynklig. Ensam. Jag har inte ens orkat vara ute i solen idag. är jag inte frisk. (fast, lite skönt är det att få vara ensam o må kasst o slippa bry sig om något annat än sig själv. Ingen matlagning, inget mamma o Gunilla och vart o var och hur och kan du...)

Jag tror jag tar min bok, kör Hillsong på högsta volym på CD:n o lägger mig i soffan. I morron o på söndag är det jobb som gäller igen.

(uppdatering söndag: jobbat, blivit utelåst/inlåst, surfat, sovit, ätit, svamlat och funderat. Övriga familjemedlemmar i hushållet är hemma igen. Nu är livet som det brukar vara igen. För ett tag. Och jag väntar på att vårdcentralen ska öppna)

/
G

4 kommentarer:

Maia sa...

Inte jobba om du är sjuk. Ingen sjuknärvaro!
Kram och krya på dig!

Linda sa...

Men din stackare... hoppas du kryar på dig snabbt.

johanna sa...

krya på dig, hoppas du blir bättre snart!

Victoria sa...

Lilla du...kom så kramar jag om dej lite! Skynda dej att krya på dej och bli frisk riktigt snart. Förstår hur du känner dej och sänder dej en "vet-hur-du-känner-dej-tanke"..

Var rädd om dej!

Kram Fröken V