onsdag 30 april 2008

I brist på annat

Efter en lessen-vecka har jag inget vettigt att skriva om.
En älskad människas bortgång och ett oroligt besked gör att jag känner mig mör i huvudet, kroppen o själen.

Livet är skört.

--------------

Här är iallafall Kefaloniaalbumet.
Jag skulle lagt in det för flera månader sedan, men snabb är inte mitt namn.

Jag har inte frossat i mönstrade papper och populära dekorationer. Inga "modelayouter" alltså. Jag har helt fokuserat på fotona och texten - berättelsen om vår resa. Jag hoppas kunna göra ett liknande album om Kreta-resan vi ska göra, förhoppningsvis om tre veckor. Håll tummarna eller knäpp era händer (valfritt alternativ) för att allt ska gå bra och att vi kommer iväg.

Kramar till er alla. Var rädda om er.


Var beredd på att scrolla.....:)























































7 kommentarer:

Anonymous sa...

Åh, va skönt det ser ut...jag hoppas ni kommer i väg nu..jag väljer knäppa-händer-alternativet.
längtar tills jag får krama dig.
lillasyster

Maia sa...

Du är så talangfull. Detta är scrappande i sin vackraste form... Kram! /m

myamia sa...

Vilket jobb du lagt ner, så underbart att ha hela resan bevarad. Min enda utlandsresa som ägde rum 2006 börjar sakta blekna bort... massa fina foton som borde scrappas!

Tänker på dig Kram

Och du ,jag åker till stugan ikväll, hör av dig i helgen omdu vill ses!
Kramar omlänge... Maria

Hanna sa...

Kanonfint album med riktigt härliga LO:s. Kommr sno lite idéer till mit Gran Canaria-album om det är okej.

Mathilda Blomdahl sa...

Nu förstår jag varför du inte uppdaterat på elva dagar!!
Mycket snyggt!

ponerat sa...

Jag hoppas att kommande vecka blir lättare att ta sig igenom för dig. Det är tungt när en älskad går bort.

Stor Kram Tris

Eva sa...

Lessen-tider gör sånt med en, man orkar inte blogga, orken eller lusten bara finns inte där.

Jag har ändå ingen sådan sorg att bearbeta, bara alldeles för mycket att göra och någon slags galopperande panik över allting och en massa trötthet som liksom häver sig över mig som ett stort svart överkast...

Jag väljer också knäppa-händer alternativet och ber för att ni kommer iväg på er resa, låter som om det skulle vara precis vad som behövs för er just nu!

Fast jag har ju ingen erfarenhet... väldigt oberest är jag, har aldrig längtat efter det direkt, kanske kanske någon gång, när husen på gården är färdigrenoverade och barnen är stora nog att ta hand om djuren medan vi är borta.

Jag tittade noga igenom ditt album, klickade upp bilderna och läste där det gick se texten, jättefint, och det slog mig att jag faktiskt har scrappat utan att veta om det... Min syster nr 3 (i syskonskaran av 6 där jag är nr 1) och jag gjorde bilresor om somrarna ett tag, genom Sveriges landskap, vi hann bara med tre iofs, men vi gjorde album på det här viset, foton, vykort, biljetter, menyer, klipp ur broschyrer, torkade blommor, såna saker, det var nästan tjugo år sen det... långt innan (tror jag) scrappande blev populärt!

Och vet du!!! Jag har hela 21 små pycklisar här hemma att ta hand om, de sötaste du kan tänka dig!!!